”Kärlek börjar alltid med bråk och slutar med barnbidrag”

 

 

När jag var liten så fanns en retsam ramsa ”Kärlek börjar alltid med bråk och slutar med barnbidrag” men i Iran så slutar vissas kärlek med döden.

Jag vet inte många gånger har jag inte hört ”ska det verkligen vara nödvändigt att ha en parad?” eller ”jag känner flera som är homosexuella och JAG har inga problem med det. Det där med Pride är lite överdrivet tycker jag. Jag lägger mig inte i vad de gör bakom stängda dörrar…” Dessa påståenden är en skymf i sig och ett starkt tecken på att man inte brytt sig om att se världen för vad den är, fördömande.
Det är så mycket jag skulle vilja säga dessa människor men jag har inte orkat ge dem min energi.
Jag har blivit alldeles för tyst. Är jag feg? Lat kanske? Eller är det så att jag vill ge av mig själv där mitt engagemang kan göra skillnad?

Imorgon ska vi få fira Pride i Hudik och jag gör det med både stolthet och allvar. Det är faktiskt så att samtidigt som jag går i Prideparaden i min hemstad så riskerar en familjemedlem dödsstraff pga. att hen älskar någon som hen inte får älska. Att vara tvungen att fly sitt hemland, att aldrig mer få träffa sin mor, sina systrar och vänner för att få visa sin kärlek offentligt är ett väldigt tungt val att göra. Att välja familjen och det sociala kontaktnät man är uppvuxen med innebär per automatik att välja en livslång lögn. En nödvändig lögn för att skydda livet på sig själv och dem man älskar. En lögn om din sexuella läggning. Lägg då till att om din familj tvingar dig så blir du dessutom bortgift i ett heterosexuellt äktenskap. Eftersom homosexualitet är olagligt och bestraffas med döden i Iran så ”finns det ju inte” förutom hos de som flyr landet och får asyl i ett annat land. Tänk dig in i att bli bortgift in i ett livslångt äktenskap och var gång din partner gör fysiska närmanden så är det mot din vilja. Du har alltså blivit gift med din våldtäktsman/kvinna. Varje närmande är ett sexuellt övergrepp.
Har du tur så kommer du från en familj som inte tvingar in dig i ett äktenskap. Har du tur så kanske du finner en partner trots att lagen hänger över dig som en bokstavlig bödel och i praktiken gör att ingen kan vara öppet homo-, bi- eller transsexuell. Har du tur så kommer ingen att ifrågasätta att du lever med ”en nära vän” utan att bli åtalad för att älska någon.

Jag är livrädd att min familjemedlem ska få dödsstraff för sin kärlek och vi behöver varje Prideparad i hela världen!
Vi behöver den för de som hellre tog sitt liv än berättade vem de var!
Vi behöver den för alla de som flyttar från landsbygden in till storstäderna för att få vara mer anonym.
Vi behöver den för att den skänker tröst, framtidstro och medmänsklig kärlek och DET kan väl ingen anse onödigt?
Om du anser att Priden inte behövs för att DU säger att du inte har problem att acceptera människors lika värde, snälla ta min hand och gå med mig i paraden!
Gå för mina vänners skull.
Gå för de föräldrar som mist sina barn.
Gå för de som i vårt land 2014 ser det som en risk att vara öppen med sin kärlek.
Gå i kärlekens fotspår.